VIII:189 OLOF Jonsson(Sjungare)

Blev högst 69 år.

Äktenskap med VIII:190 INGRID Persdotter (1748 - 1831)

Noteringar

Olof Jonsson Sjungare i Norra Råda var dagkarl och organist. Han ansökte 1791 om att få bli klockare. Sockenstämman som hölls 15 mars detta år valde dock betjänten Henrik Hedström "det Hedström kunde betjena församlingen med åderlåtande, samt har någon insickt vid medicamenters nyttjande, till förekommande af vissa Siukdommar, jämte det han skrifwer tämmeligen redeligt, och är till upförandet beskiedelig ..." [Norra Råda KI:3 s 31 § 2].

Av Gunnar Stolpe – måndag den 31 dec 2001 kl. 19.59: [Ändra]

Hedström-ättlingar i Nordmark och N. Råda har redovisats i Anbytarforum för någon tid sedan. I
samband därmed omtalades en "Olof Sjungare" i N. Råda såsom far till Jonas Olsson, vilken var
gift med Kristina Helena Hedström född 1774.
Kristina Helenas svärfar hette emellertid inte Olof Sjungare utan Olof Jonsson. Han var dagkarl
och torpare vid Uddeholms bruk och bosatt i det s.k. Uddeholmstorpet. Som bisyssla hade han
dessutom befattningen som sjungare i Råda församling. "Sjungaren Olof Jonsson" nämns på flera
ställen som fadder i Rådas dopbok. Sjungare var alltså inte hans tillnamn utan hans
sysselsättning.
Vad sjungaren hade för uppgift belyses av ett sockenstämmoprotokoll den 3 oktober 1813 från
grannförsamlingen Gustav Adolf. Jag citerar början därav:
"Församlingens sjungare, Anders Olofsson i Sättern, anmälte, at, såvida han här i Sokn ej kunde
få någon boningsplats, vore han nödsakad, at uphöra med sin tjenst, ock annorstädes förhöra sig
om bergning. Härvid gjordes den ärhindran, at han vore härstädes aldeles nödvändig vid sången
til dess uphjälpande, som ännu i denna församling är altför litet upöfvad. Man borde ihågkomma,
at sången är vid Gudstjensten ett viktigt stycke...." etc.
(Sättern låg i Råda och stämmans beslut blev att prosten skulle tala med brukspatronen om något
torpställe inom Gustav Adolf.)
Olof Jonsson var född 1746 och dog 1815. "Hörer illa" har antecknats i hfl 1807-10.

Vänligen
Gunnar Stolpe

Av Gunnar Stolpe – onsdag den 2 jan 2002 kl. 23.29: [Ändra]

Till Marianne Fröding

Det var ju roligt att du också är intresserad av Jonssönerna från Uddeholmstorpet! Tack för ditt
svar. Vad gäller namnfrågan vill jag dock framhärda i att vår Olof inte haft "Sjungare" som
regelrätt efternamn utan att det måste betraktas som en yrkesbeteckning. Jämför t.ex. Anders
klockare eller Petter skräddare. Om du sett att han omskrivits som Olof Sjungare vill jag gärna
be dig tala om på vilket ställe det var.
I hfl 1783-93 har han antecknats som "Dagk: Olof Jonsson", varpå "Sjungare" skrivits till efteråt,
som en upplysning om befattningen vill jag påstå. I hfl 1807-10 står enbart "Dagk Olof Jonsson"
och detsamma gäller för hfl 1811-15 om jag inte missminner mig. Vad det står i de
mellanliggande hfl:erna kan jag inte aktualisera. I dödboken 1815 kallas han "Gifte Torp: Olof
Jonsson".
I dopboken har jag observerat honom som fadder vid 17 tillfällen åren 1766-1797. För det mesta
kallas han Olof Jonsson på Torpet. Fyra gånger av de 17 nämns ordet sjungare: Sjungaren Olof
Jonasson på torpet 1786, Sjungaren Olof Jonsson på Torpet 1790, Sjungaren Olof Jonsson på
Uddeholmstorpet 1792 och Olof Jonsson sjungaren på Torpet 1788. Dessutom har Sjungaren
Olof Jonsson antecknats som fader 1785.
Det är alltså bara under den begränsade tiden 1785-1792 som Olof Jonsson kallas sjungare, efter
vad jag kunnat se. Kan man möjligen våga dra slutsatsen att det var då han var aktiv med
sjungandet?

Så till Olof Jonssons anor: Hans fader Jon Jonsson kom från Bergsäng i Ekshärad enligt
vigselboken. Han uppgavs vara 52 år gammal vid sin död i juni 1759, vilket skulle ge födelseåret
1706-1707. Jag vill påstå att han är identisk med sonen Jon, född 27/8 1705, till Jon Elofsson
och Kerstin Eriksdotter i Bergsäng. Märk att Jon Jonssons äldsta dotter döptes till just Kerstin.
Beträffande Jon Elofssons familj hänvisar jag till Hellgrens Ekshärads församlingsbok.
Olof Jonssons moder var Maria Bengtsdotter och hennes härkomst är obekant för mig. Hon sades
i vigselboken 1730 vara piga vid Uddeholms bruk. Ett par ideer som kan vara värda gå vidare
med är:
1. I mtl för Uddeholms bruk finner man på 1720-talet mästersvennen Bengt Knutsson. Kan det
ha varit fadern? Namnet Bengt hörde knappast till de vanligare. Bengt Knutsson dog 1732
(begrovs 29 september).
2. En av faddrarna hos Jon och Maria 1746 var mästersvennen Johan (Jan) Bengtsson i
Geijersholm. Han hade varit mästersven vid Uddeholms bruk 1736 men flyttat till Geijersholm
snart därefter. Jon Jonsson vid Uddeholms bruk var fadder hos Johan Bengtsson 1745. Att de var
faddrar hos varandra fastän de bodde på olika orter tycks indikera en släktrelation. Var Johan
Bengtsson bror till Maria Bengtsdotter?

I den kommentar till sockenstämmoprotokollet från 1813 som jag redovisade i mitt förra inlägg
råkade jag tyvärr skriva att Sättern låg i Råda. Sättern eller Sättra eller Deglundssättern ligger
förstås i Gustav Adolf, inte långt från Traneberg. Sjungaren Anders Olsson i Sättern bodde alltså
redan i Gustava. Anledningen till hans propå vid sockenstämman torde ha varit att han bodde
inhyses i Sättern och ville ha ett eget torpställe. Det fick han också: han blev ganska snart torpare
i Musjöheden, vilket framgår av Gustav Adolfs hfl 1813-20.
Det roliga är nu att denne Anders Olsson var sonson till den ovannämnde Johan Bengtsson. Om
det faktiskt var så att Johan Bengtsson och Maria Bengtsdotter var syskon så var alltså sjungaren
Anders i Gustava son till en kusin till sjungaren Olof i Råda. Kan någon bekräfta - eller
vederlägga - relationen?

Vänliga hälsningar
Gunnar Stolpe



--------------------------------------------------------------------------------

Personhistoria

Källor